Gaspanna

Om du säger att du har gas i ditt hem reagerar nog de flesta med frågan; Använder du gasspis? Det är nämligen just gasspis som de flesta förknippar ordet gas med i svenska hem. Det har inte alltid varit så och pratar du med de äldsta i din närhet så kommer de säkert ihåg hur viktigt det var att byta gasen i tid eller ha en extra gasflaska hemma, allt för att inte bli utan varmvatten på morgonen. Gas som uppvärmningsalternativ har alltid varit större utomlands i främst södra Europa och är där fortfarande en av de vanligaste sätten att värma upp sitt hus.

  • Gasuppvärmda hus är inte så vanligt i Sverige
  • I södra Europa använder de oftare gas för uppvärmning
  • Gas är vanligt i restaurangkök och många vill ha gasspis hemma

Stadsgas, gas på flaska och framtiden för gasen

Gasflaskan är starkt förknippad med husvagnen, båten och grillen på altanen, tre saker som alla starkt relaterar till semester. Då är gasflaskan bra för den är lätt att transportera, finns i flera olika storlekar och behöver inga svåra inkopplingar utan du sköter bytet själv. Trots detta skall gasflaskan hanteras med varsamhet och de säkerhetsrestriktioner som finns bör följas. Säkerheten är en av anledningarna att gas inte är en vanligt förekommande källa till uppvärmning i hus, en annan är att vi i Sverige har fler andra bra och effektiva energikällor att ta del av. Vi har mycket trävirke, stora floder för vattenkraft och teknik för vindkraftsenergi för att nämna några.

Gasen i övriga Europa är vanligare som uppvärmning och de har ofta ett väl utvecklat stadsgasnät. När nya vägar och områden byggs så kopplas fler och fler mindre byar ihop med det stora gasnätet. Den gasen som nästan uteslutande används är metan och om inte landet har egen produktion så är det ofta importerad gas från Ryssland och andra stora gasleverantörer på östsidan. Här är de vana att hantera gas och den direktverkande elen är däremot riktigt dyr. Trots vanan att hantera gas händer det med jämna mellanrum olyckor relaterade till gasanvändning i hushållet. Förbrukningsmängden är förstås en annan då vädret inte har de långa köldperioderna som i norra Europa.

Hur ser en modern gaspanna ut och hur fungerar den?

Eftersom många av oss inte kommer i kontakt med just gaspannor så tänkte vi beskriva lite mer ingående hur den fungerar rent tekniskt och vad du kan förvänta dig i kraft och värme. Dagens gaspannor är ofta effektiva, har en hög verkningsgrad och en ren förbränning vilket hör ihop med avgasernas låga temperatur. En gaspanna släpper ut avgaser med en temperatur på 40–50 grader och med det så dunstar mycket av vattnet i avgaserna bort och detta ger en hög verkningsgrad. Det talas till och med om en verkningsgrad på 110 procent i en ny, modern gaspanna.

Gaspannor finns i olika storlekar och har en integrerad konstruktion där brännare och panna utgör en enhet vilket till dess fördel gör pannan kompakt och liten till storleken. Nackdelen är att det är svårt att ersätta delar som går sönder med annat än originaldelar för just den modellen. Brännaren i gaspannan blandar gas och luft före förbränningen och effekten för brännaren är steglöst reglerbar och brukar hanteras mellan 6 – 24 kilowatt timmar. Vi nämnde den rena förbränningen som en del i det kompakta systemet, men det är också skönt att veta att utsläppen av koloxid och kväveoxider har låga nivåer.

En sammanfattning och framtidstankar om gaspannor

Att värma upp sitt hus med gas är inte särskilt vanligt idag, men det kan komma en spännande framtid inom detta område. Mycket av tekniken finns, ofta på industriell basis, och behöver omvandlas till hushållens behov och förutsättningar. Säkerhet, hantering och vilken typ av gas vi skall använda tål att tänkas på. Forskarna fortsätter sitt gedigna arbete och redan idag funderar de på om vi i framtiden kommer att använda gasvärmepumpar och mikrokraftvärme istället för andra mer konventionella uppvärmningsmetoder. Gasförbränning har trots allt tagit ett kliv in i var mans hem genom möjligheterna att köpa och köra bilar på gas, även om det idag inte är något stort antal bilar.